Dag två rinner iväg mot sitt slut. En ambitiös shoppingdag som inleddes med ett nedsläckt Malba (moderna museet) och en promenad genom ett prunkande Jardin de Japonnaise med fallna hjältar (bilden).
Palermo Viejo är färgglatt, snorvackert och fullt av liv. Vore jag lagd åt det patetiska hållet skulle jag ha klämt i med "en smältdegel av olika kulturer" också. Men det tänker jag låta bli.
Min första biff har också slunkit ned.
En praktpjäs på runt 600 gram som var välgrillad och bra, men det var också ett sunkigt snabbhak, så jag har större förhoppningar än så. Särskilt som vi nu bokat bord på legendariska La Cabrera. Där ska biffen enligt en samlad guidebokskår (och strötips från vänner och bekanta) vara kryddad av gud själv. Jag repeterar: Av Gud Själv. Un Lomo de Dios.
Och jag har fortfarande inte yttrat orden "Adios amigos".
Men det kommer jag att göra.
Var så säker.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar