Jag är inte på något vis en tidsfascist. Inte heller särskilt slarvig med tider. Det händer att jag kommer för sent till möten men ofta i tid och i vissa fall till och med på plats med lite marginal.
Så var det avklarat.
Det finns dock en del som tycker att tidsangivelsen "mellan 9-13" eller "nån gång under dagen" är fullt tillräcklig och inte ens då lyckas hålla tiderna.
Jag vet inte om jag ska vara imponerad över happy-go-lucky-attityden eller om jag ska bli förbannad. Snart ska jag bestämma mig.
Finissage
-
FINISSAGE (publisher Journal), a limited leporello summing up my exhibition
“A Familiar Place” at Stadsmuseet (Stockholm City Museum), on show this
aut...
2 veckor sedan
2 kommentarer:
Jag kände min puls stiga direkt. Etternerven dunka. Näven knytas. HATAR att behöva lyda under någon sorts hantverksdiktatur där inget man säger eller hotar med hörsammas.
Men en sak verkar iaf bra, om jag ska hitta något positivt: det verkar drabba över hela demografin; oavsett du är kung eller löneslav får du vänta på hantverkaren som kommer nånstans mellan 9 och 17. Om du har tur.
Gör i ordning ett kill-room: bygglampor, inplastade väggar och golv, ett bord i mitten. Klistra upp bilder på andra kunder som den jäveln har lurat. Lurpassa på karln när han behagar dyka upp och söv honom med ett nålstick i halsen. Tejpa fast honom vid bordet. Ta fram dina verktyg.
Gör en Dexter, han förtjänar det.
Skicka en kommentar