Ibland mår man lite sämre. Då kan man lyssna på Christian Kjellvander och må lite bättre och sämre om vartannat. Lite som att finta känslan. Kroppen åt höger och fötterna åt vänster. Ungefär. Det brukar fungera.
Eller så backar man några år tillbaka i tiden och upplever Kjellvander när han fortfarande hade en stripig page, oversizade glasögon och suspekt hållning. Fortfarande samma känsla. Oro och lycka, uppgivenhet och framåtanda. I samma andetag. Loosegoats alltså.
1 vecka sedan
Inlägg
2 kommentarer:
Ursäkta spamningen av din blogg. Men Kjellvander asså. Skrev mitt första och enda fanmejl till honom. Jämförde hans röst med klangen min pappas kontrabas har.
Fick ett jättefint svar. Höll på att dö. Började gråta, betedde mig som en Beatles-brud på 60-talet. Typiskt nog inför en helt ny Chrille Gustavsson som gjorde sin första dag på tv4.se...
#nostalgi
Jag förstår dig.
Favoritlåten är egentligen Deliverance, men den fanns inte på tuben.
Spamning ursäktad. Till och med uppmuntrad.
Skicka en kommentar