Hashtagg är ett ämne som märks upp med en särskild liten flagga i sociala medier. En sån vann Stora Journalistpriset i år.
Förmodligen just för att #prataomdet fick en fin utmärkelse i en tid där det pratas om crowdsourcing och "alla är journalister" dyker det nu upp fler, mer eller mindre ambitiösa, hashtaggar som ska "sätta igång viktiga diskussioner" och "få folk att öppna upp". Senast i raden är #killgruppen där syftet - något luddigt - är att få omvärlden att förstå att män inte uteslutande klarar sig på en diet av motorolja och öl, utan FAKTISKT också har saker som bubblar i bröstet; känslor och sånt.
Det är inget skämt.
Där #prataomdet faktiskt utgick från ett innehåll (gränszonen kring sexuella övergrepp) tar #killgruppen utgångspunkt i att tillhöra ett kön. Och det är just det som blir problematiskt.
När det enda rimliga för att bryta normer och förväntningar kring manligt och kvinnligt och att frigöra konstruktioner som är påtejpade på penis och slida, är att SLUTA hålla isär könen. Inte skjuta in ytterligare en kil.
Innehållet blir förstås därefter. Inget ont om deltagarna men när "bekännelserna" eller möjligheten att "tala ut" resulterar i ett pissljummet psykobabbel och ett "så fint när män kan säga att de också gråter när någon dör" blir det direkt pinsamt.
Ämnet är viktigt. Men maken till missriktad gevärsmynning har jag inte sett sedan Kurt Cobain sköt sig.
Det dyker säkert upp några små guldkorn också, ord som på allvar gör någon skillnad. Riktiga, raka berättelser som inte filtrerats genom självcensur eller självförhärligande.
Men vet ni, de guldkornen skulle kunna råka dyka upp även om hashtaggen var #schlager. Och det skulle inte vara lika kontraproduktivt för genusdiskussionen.
3 veckor sedan
Inlägg
3 kommentarer:
Jag tycker du delvis har rätt, men samtidigt kan jag förstå att människor som har tankesättet att man delar upp kön som män och kvinnor och dessa dessutom har en stark personlig koppling till att vara en man kan behöva just det här. Just för dom behöver en könslig koppling till deras problem för att kunna identifiera och uttrycka sig. To each their own. Alla måste kunna få utlopp för sina känslor och om det här är ett sätt för många osäkra personer att göra det, varför inte?
Problemet är nog mest att en hög folk upplever att liknande grupper finns i överflöd, och har funnits genom hela deras liv, men bara för de som inte råkar ha snopp. Att existensen av gruppen är viktigare än dess innehåll har märkts ganska snabt även i gruppen - långt över hälften av inläggen handlar just _om_ gruppen, inte om det den ska handla om...
Sen beror ju en del av problematiken på kopplingen kön - könsroll. Att få diskutera sin egen (påtvingade) könsroll med andra som tvingats på samma, har nog samma fördelar som när före detta mobboffer träffar andra f.d. mobboffer...
alla inlägg på twitter = självförhärligande
Skicka en kommentar